Du och jag, vi kanske aldrig någonsin älskat varandra
Vi råkade finnas hos varandra där och då
Det är kanske så att vi hade fickorna fulla
Av någonting vi aldrig såg
Men som vi utan att veta slösade bort
Jag saknar dig mer än du anar
Mer än du någonsin begärt
Minns du alla dom ekande nätter
Vi skrikit ut: Vad är det värt?
Jag vill inte falla för cynismer och ta ord som hata i min mun
Men jag kan ärligt säga att jag hatar oss
För vår svaghet
För varje stund
För varje återfall
Så glöm bort mitt namn, ring aldrig mer och ha det så bra
Jag har några gamla drömmar kvar
Och jag skriver nya nästan varje dag
Jag har suttit på din bakgård, hört våra skratt
Där fanns ingen tröst
Bara rus som räcker över natten
Jag har suttit på en bakgård hela natten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
var kul att träffa dig igår tycker ja, längesen du synts till i vaggeryyy nu ;) vi pratade ju lite om detta igår och du vet va ja tycker.
hann inte säga hej då igår folk sa att du åkt iväg till max med Johan och de
Du kommer väl ihåg att ja har fest den 25:e nu som du e hjärtligt välkommen på.
hoppas allt e bra med dig ikväll annars elon
du får höra av dig när du vill att ja ska tagga dig
puss&kram
Skicka en kommentar