Det glädjer mig att se er två tillsammans. Det som glädjer mig är att hon är ful och tråkig. Att hon har råttfärgat hår och breda lår. Du hatar breda lår.
Det glädjer mig att hon är så tråkig att hon smälter in bland dina gråa gardiner och organiserade strumpor, jag smälte aldrig in där.
Det glädjer mig att du blir nervös när vi stöter på varandra och tittar ursäktande på henne, ställer dig en liten bit ifrån henne när vi utbyter artighetsfraser.
Jag lägger märke till hennes lila tröja, du kan inte med färgen lila.
Det glädjer mig att när jag kommer hem blinkar din ruta på msn. När hon sitter i er beiga soffa och kollar på jepordy ber du på dina bara knän.
Är du lycklig nu?
Jag skulle så gärna, men jag är trött på förbjudna möten med dig.
Jag är trött på ordet oss. Ordet är ni, du och Maria.. heter hon så?
Det är en gammal klyscha att man önskar sina ex allt gott.
Jag är glad att du inte är lycklig och det kan jag erkänna.
Jag unnar inte dig allt gott, inte än.
Det ger mig en bitter smak av vinst att veta att det är mig du tänker på när du går och lägger dig på kvällarna.
Det skrämmer mig att du köper samma hudkräm till henne för att hon ska lukta som jag.
Det som skrämmer mig mest är vetskapen av att en man kan bli så fast i en roll att han sätter sin lycka på spel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag är inte lycklig och jag vet att det är ett faktum som glädjer dig. Du vet också att jag skulle bli lycklig med dig.
Det finns vissa omständigheter som tydligen inte gör detta möjligt. Jag har försökt och det vet du. Klandra mig inte för att jag älskar dig. Klandra mig inte heller för att jag inte klarade ensamheten och saknaden.
Klandra mig inte för att jag inte är som du.
Skicka en kommentar